Det Svenska Psyket

Den femte och avslutande delen av programserien Det svenska psyket ägnas åt diskussion om den psykiatriska vården. Deltar i debatten gör socialminister Göran Hägglund (KD) som tänker fortsätta att prioritera satsningar på psykiatrin och att nivån på medlen ska inte minska. Göran Hägglund kommer under året att besöka samtliga landsting eller regioner för att diskutera hur pengarna används. Ing-Marie Wieselgren är psykiatriker och psykiatriexpert på Sveriges kommuner och landsting (SKL) och hon efterlyser en långsiktig plan på tio år och att kommuner och landsting gemensamt lyfter den psykiatriska vården Anders Henriksson, socialdemokratisk ordförande i landstingsstyrelsen i Kalmar län efterlyser en nationell politik som är långsiktig med tydliga mål. - Problemet är att politikernas intentioner inte slår igenom i praktiken. Alla vet ju vad som egentligen bör göras och pengar finns i systemen. Det handlar om att använda dem så de gör mest nytta, menar Björn Asplund som har arbetat inom psykiatrin och driver nu e

- Jag hade inte ätit på flera dagar och började få självmordstankar. Åkte till sjukhuset och blev inlagd, men där gjorde de inte mycket. De sa bara snälla ät". Jag fick vara kvar på sjukhuset mellan torsdag och måndag, eftersom jag var där frivilligt. Efter ett fem minuters läkarsamtal skrev de ut mig. De gånger som Kari varit inlagd på sjukhus under det senaste året så har hon alltid skrivits ut utan att få ett ordentligt samtal med en läkare eller någon planering av hur vården ska fortsätta när hon kommit hem. I den fjärde delen av serien Det svenska psyket ska det handla om den psykiatriska slutenvården och bristen på eftervård eller vårdplanering. Detta gör att patienter kan skrivas ut från sjukhus och lämnas vind för våg. Efter kritik satsade regeringen i höstas 150 miljoner kronor för att stärka slutenvården under tre år. Enligt den rundringning som redaktionen för ”Det svenska psyket” gjort till alla landsting och regioner uppger 19 av 21 landsting att de har brist på psykiatriker. I programmet besök

I det tredje programmet ska det handla om arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa. Ett prioriterat område som regeringen satsat en halv miljard på. I programmet möter vi Magnus som haft psykiska problem sedan tonåren. För fem år sedan blev han sjukskriven på heltid. - Jag var ett vrak, jag kunde inte ens gå till affären, berättar han. Sedan ett år tillbaka deltar han i ett projekt som syftar till att skapa arbete eller sysselsättning till personer med psykiska problem. Det finns ca 75 000 personer som med psykisk funktionsnedsättning enligt Statistiska centralbyrån och ungefär 50 000 av dem saknar något att göra. Ett projekt som regeringen satsat på kallas RESA (Rehabilitering, sysselsättning och arbete). Satsningen löper över tre år och totalt handlar det om 150 miljoner kronor. Tanken med projektet är att arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska samarbeta för att få ut de här personerna på så kallade sociala företag. De personer som är med i projektet får en möjlighet att jobba på fö

Det andra programmet i serien Det svenska psyket fördjupar sig i den psykiatriska vården av barn och unga. Att korta vårdköerna för vård av barn och unga har varit en prioriterad del i alliansregeringens psykiatrisatsning. En miljard har satsats sedan 2007. Antalet unga mellan 16-19 år som behövde sjukhusvård för depression tredubblades mellan 1995 och 2007 enligt Socialstyrelsen. Men samtidigt så har antalet sjukhusplatser för de barn och unga som mår allra sämst minskat med en tredjedel under det senaste decenniet. Och i fem av landstingen och regionerna finns idag inga slutenvårdsplatser alls. Då kan unga hamna på kliniker för vuxna eller andra typer av boenden utan psykiatrisk kompetens. I del två i serien möter vi Gabriella som mådde så dåligt att hon inte ville leva längre. Hon fick då beskedet att det var fullt på sjukhuset och att hon kanske kunde få en plats om ett par dagar. Och när hon väl fick vård var det på ett sjukhus 11 mil bort från hennes hemstad. Mycket av pengarna som regeringen satsat h

- Hade psykvården gjort sitt hade detta inte skett. Vi ser vården som den verkliga gärningsmannen. Anders Moqvist är pappa till Sabina. I september 2003, dagen efter mordet på utrikesminister Anna Lindh, mördas femåriga Sabina i Arvika av en psykiskt sjuk man. I serien Det svenska psyket berättar han om den dagen då hans dotter dödades på gården vid sitt dagis. Vid flera våldsdåd som inträffade under 2003, visade det sig att gärningsmännen haft kontakt med psykiatrin. Det ledde till en våldsam debatt och krav på reformering av den psykiatriska vården. Sedan dess har staten satsat nästan fem miljarder för att höja kvaliteten på vården. Det första programmet tittar närmare på om de statliga miljarderna sedan 2003 har inneburit någon förbättring. En rundringning som redaktionen för ”Det svenska psyket” gjort till ansvariga tjänstemän för psykiatrin inom samtliga landsting och regioner visar att pengarna hittills inte gjort särskilt stor skillnad.   - Ute i vården har vi inte märkt att vi fått en ökad budget.