Akademiliv

TBE- och herpes simplexvirus kan ge infektioner som drabbar hjärnan. Herpes är redan mycket vanligt i befolkningen, och TBE fortsätter sprida sig till fler områden. I extremt ovanliga fall kan den som har latent munherpes drabbas av en hjärninflammation, med allvarliga konsekvenser. Marie Studahl, infektionsläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet berättar mer.

Normaltryckshydrocefalus, eller förkortat NPH, är den vanligaste formen av vattenskalle bland vuxna. Tillståndet utvecklas långsamt, och misstas ofta för en neurologisk sjukdom eller demens. Men till skillnad från demens går NPH att bota. En shuntoperation kan ge livet tillbaka för väldigt många patienter med NPH. Dubbelt så många än de som idag får behandlingen skulle behöva den, uppskattar Mats Tullberg, som är neurolog med inriktning mot hydrocefalus och adjungerad professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hans grupp forskar bland annat om hur diagnostiken kan förenklas.

Omkring fyra procent av alla gravida kvinnor drabbas av preeklampsi (havandeskapsförgiftning), oftast under den senare delen av graviditeten. Tack vare den fina mödravården i Sverige går det nästan alltid bra för både mamma och barn, men det enda sättet att bota preeklampsi är att förlösa kvinnan i förtid. Lina Bergman, docent på Göteborgs universitet och förlossningsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, leder en stor klinisk studie om hur denna förlösning kan fördröjas. Studien undersöker om ett läkemedel som är godkänt för diabetes också kan ha effekt vid preeklampsi. Hon bedriver sin forskning med kollegor i Kapstaden, Sydafrika, där hon också bor flera månader varje år. I Sydafrika är det betydligt vanligare än i Sverige att preeklampsi övergår till nästa stadium – eklampsi – då påverkan i kvinnans hjärna leder till kramper. I samtalet berättar Lina också om pågående forskning om hur hjärnan hos kvinnor långsiktigt påverkas av preeklampsi. Programledare: Elin Lindström, Sahlgrenska akademin, Göteb

På kort tid har det blivit omåttligt populärt att snusa vitt – särskilt bland unga. Samtidigt har också attityden börjat förändras – allt fler tycker att det inte är så farligt att röka eller snusa. Det vita snuset marknadsförs som ”tobaksfritt”, men det är en sanning med modifikation. I detta avsnitt hör du Louise Adermark, forskare inom beroendemedicin vid Göteborgs universitet och expert på just nikotin. Samtalet handlar om vad vi egentligen vet och inte vet om riskerna med det vita snuset. Podcasten Akademiliv spelas in av Sahlgrenska akademin, som är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Programledare är Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin. Tekniker är Mikael Werliin. Podden spelas in på Medieteknik vid Göteborgs universitet.

Öronen är trattarna som fångar upp ljudvågorna, men det är i hjärnan som hörseln sitter. Hörapparater kan hjälpa långt för människor med nedsatt hörsel, men det kan också krävas anpassningar av omgivningen, både för att skydda hörseln från skada och för att fler ska kunna inkluderas i samtal. Hör Maria Hoff, forskare och lärare på audionomprogrammet vid Göteborgs universitet. Inom hennes ämne audiologi ryms allt ifrån medicin och psykologi till teknik och akustik. Vill du bli audionom? Ansökan inför hösten 2024 öppnar 15 mars: https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/audionomprogrammet-v1aum Tillgänglighetsanpassad, textad version finns på GU Play: https://play.gu.se/media/Podden+AkademilivA+”Vi+hör+med+hjärnan”/0_m89fv2hw

I världen pågår just nu ett femtiotal krig. Dessutom inträffar katastrofer så gott som dagligen. Vården ställs inför stora utmaningar i dessa områden, där begränsade resurser tvingar vårdpersonal att prioritera och sänka sin ambitionsnivå. Detta är ingen lätt uppgift för den som brister i kunskap och erfarenhet. Att höja kunskapsläget inom katastrofmedicin kan vara direkt avgörande för människors överlevnad och för att upprätthålla ett fungerande samhälle, berättar traumakirurgen Yohan Robinsson. Han är föreståndare för nybildade Centrum för Katastrofmedicin vid Göteborgs universitet.

I podden Akademiliv hör du Anna Grimby Ekman, professor i hälsovetenskaplig statistik, vars forskning baseras på stora mängder data med målet att rehabiliteringen för personer med smärta ska bli bättre. Samtalet handlar om hur forskare mäter smärta, varför det är så viktigt att personer med smärta är partners i forskningen och hur forskning kan hjälpa vården så att rätt smärtpatienter får tillgång till det omfattande rehabiliteringsprogram som kallas multimodalbehandling. Kommunikatören Elin Lindström intervjuar.

Podcasten Akademiliv är tillbaka, denna gång med fokus på äldres syn. Gäst är Lena Havstam Johansson, specialistsjuksköterska och doktorand. Bland sjuttioåringar är det ungefär en av tjugo som har glaukom. I Sverige beräknas 200 000 svenskar ha ögonsjukdomen, som också kallas grön starr. Glaukom ger i stort sett inga symtom, och kan vara svårt att upptäcka, vilket innebär att många kan ha sjukdomen utan att veta om det.

Alla dessa nya rekord – vi springer snabbare, hoppar högre och lyfter tyngre. Men var går gränsen för hur bra en elitidrottare kan bli? Vilka pusselbitar måste komma på plats för att nå den absoluta toppformen? Och hur bedrivs forskning om prestationsutveckling? Carolina Klüft är friidrottslegend, verksamhetschef för Generation Pep och hedersdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Mats Börjesson är professor och föreståndare för Centrum för hälsa och prestationsutveckling vid Göteborgs universitet.

Minska diagnostiseringen av autism – och sluta kalla adhd och autism för funktionsnedsättningar. Det är budskap från Christopher Gillberg, professor och ledande expert på området. Christopher Gillberg är seniorprofessor i barn- och ungdomspsykiatri på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han är verksam forskare och kliniker på det forskningscentrum han startat och som bär hans namn: Gillbergcentrum. I Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv berättar han om tiden som läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin under tidigt 70-tal, fram till i dag. En period av stora förändringar i synen på diagnoser och orsakerna bakom exempelvis adhd och autism.

I hela sitt liv har Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, varit djupt engagerad för kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans med andra kollegor etablerar hon nu den första barnmorskeutbildningen på universitetsnivå vid Université Evangélique en Afrique, i Bukavu. Det faktum att hon och hennes make Urban de senaste 40 åren haft Kongo som sitt andra hemland är en förutsättning för hennes arbete med utbildningen.

Vårdenhetschefer har en central roll för att sjuksköterskor ska trivas på jobbet och vilja stanna kvar i sin anställning. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som nu finns tillgänglig i bokform. Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin, gästar podden Akademiliv och berättar om sin forskning inom säkerhet, organisation och ledarskap. Böckerna som nämns i samtalet: Hälsobringande sjukvård - för personal och patienter: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/73538 Säkra bygget. Om säkerheten i svensk och dansk byggindustri – och hur den kan förbättras: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/73861 En textad version av podden finns på GU Play, https://play.gu.se/media/Chefen%20avg%C3%B6rande%20f%C3%B6r%20att%20sjuksk%C3%B6terskor%20ska%20stanna/0_rrpafuaq

Apkoppor sprids i världen, och WHO har klassificerat sjukdomen som internationellt hot mot människors hälsa. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger en aktuell bild av läget i vården och forskningsläget i världen, samt möjligheten till vaccin och behandling. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. En textad version av poddavsnittet finns på GU Play.

Gäst i detta avsnitt av Akademiliv är Emanuel Fryk, doktorand vid Göteborgs universitet och läkare på vårdcentral, där han möter patienter med diabetes typ2. Han har nyligen avlagt sin avhandling, som specifikt handlar om proteinet galectin-1 i diabetes typ 2. Han är hoppfull inför framtiden och tror på en utplaning av fetma och diabetes, eftersom livsstilens betydelse lyfts fram i högre grad.

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. Podden Akademiliv intervjuar henne live på Vetenskapsfestivalens scen i Nordstan, om viruset som präglat våra liv i flera år och som hela tiden genererar nya frågor.

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, gästar Akademiliv för ett samtal om antivirala läkemdel, påverkan på hjärnan och den kliniska forskningens förutsättningar för covid-19. Intervjuar gör kommunikatörerna Elin Lindström och Margareta Gustafsson Kubista. --- Tillgänglighetsanpassning: transkribering är tillgänglig i Sahlgrenska akademins personaltidning, Akademiliv: https://akademiliv.se/2021/10/77583/

I senaste avsnittet av podcasten Akademiliv uppmärksammar vi befolkningstudien H70, som nu pågått i 50 år, och som gett en rad viktiga resultat om demens och åldrande. Professor Ingmar Skoog ger en fyllig bild av H70. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin. För en tillgänglighetsanpassning / textversion av avsnittet: www.akademiliv.se/2021/10/77055

Äntligen ett nytt avsnitt av Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv! Vi pratar med Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi, om möjligheterna med registerforskning. Intervjuar gör kommunikatörerna Karin Allander och Elin Lindström. Kvalitetsregister är register som finansieras med offentliga medel som oftast är inriktade mot en speciell patientgrupp. Det primära syftet är att följa upp och förbättra vården. Registren ger detaljerad information om patientgruppen, som exempelvis visar hur det går för dem, vilka behandlingar som ges och hur bra resultat som dessa behandlingar ger. Ju fler patienter som accepterar att deras data ingår i kvalitetsregistren, desto bättre kan registren fungera som underlag för att förbättra vården. Kvalitetsregister kan också användas till forskning. Registren drivs både på nationell nivå och på regional nivå. Data ur kvalitetsregister kombineras ofta med data ur andra register och hälsodatabaser, exempelvis från Statistiska centralbyrån, dödsorsaksregistret eller Vä

Gravida kvinnor är inte en uttalad riskgrupp, men uppmanas vara försiktiga för att undvika att smittas av covid-19. Detta poddavsnitt handlar om ett nytt nationellt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I podden medverkar Karolina Lindén, forskare och barnmorska, samt Verena Sengpiel, forskare och förlossningsläkare. COPE studien: www.copestudien.se Svenskt nätverk för Nationella Kliniska Studier inom obstetrik och gynekologi, SNAKS: www.snaks.se Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/gravida/ Arbetsmiljöverket: Gravida och covid-19 på arbetsplatsen: https://www.av.se/nyheter/2020/gravida-och-covid-19-pa-arbetsplatsen--forsiktighetsprincipen-ska-rada/

Den bild som framträtt i media av den palliativa vården är på många sätt felaktig. Det framför Joakim Öhlén som är professor i omvårdnad och expert på palliativ vård i podden Akademiliv.